40 mil med hårda gubbar!

Lördagens 40 milsbreve i gott cykelväder blev en bra prövning. Efter den gemensamma starten av ca 25 randonörer grupperade sig deltagarna pö om pö. Jag hamnade med Pennman, Aarnseth, Dr Bike och Kanderholm. Den norr 40-milaren är känd för många och hårda höjdmetrar och backarna är kanske tuffast i början av loppet, innan man blivit varm. Efter si så där 12-13 mil får Pennman en punka. Aarnseth, Pennman och jag fixar med punkan medan GPS-grabbarna trampar på lite försiktigt tryggt förvissade om att loken lätt kommer ikapp. Och ikapp hade vi säkert kommit så småningom om vi inte ganska omgående blev stående i Taberg sökande efter rätt väg. Färden går vidare till Tenhult och Vaggeryd. I Vaggeryd fick vi säker vägledning av ortsbefolkningen och trampade glatt vidare. En underbart vacker liten skogsväg tar oss söder ut. Efter en halvtimma tar asfalten slut? Efter det att vi konsulterat en svampplockar förstår vi att vi kommit utanför kartbladet och enda sättet att komma rätt är att trampa tillbaka till Vaggeryd för att där finna ny och bättre bäring ut. Äntligen kommer vi på rätt spår. Pennman och Aarnseth har kört på hårt hela tiden men nu slår det gnistor om hojarna och i ett nafs är vi framme i Gällstad. Loken måste ha kol och det blir en skön matrast med Kebabtalrik. Sedan är det full fart resten av vägen till mål, lite lurigt med vägval här och där men inga fler felkörningar blir det. Rullsnittet blir riktigt bra på denna krävande bana och totalsnittet inte så tokigt med tanke på alla navigeringsmissar vi hade. GPS-killarna har taget det lungt och fint men ikapp kom vi aldrig. De var en halvtimma före oss i mål.

Efter en god natts sömn drog frun och jag iväg med vår kära gamla segelbåt. Den låg på nåder på Tånguddens Marina och skulle sänkas på måndagsmorgonen om den inte var borta då, sa varvskillen. En frisk sydan blåste upp oss till hemmahamnen Malö på rekordtid. Själv känner jag mig lite stolt över att ha klämt 42 landmil och 40 sjömil på 32 timmar utan att ha förbrukat en enda liter bensin. MP har fått nya språkrör kanske de behöver ett nytt affischnamn?
PS
Kristian och Eva körde fantastiskt starkt och effektivt. 17.59 kanontid av Eva på en så tuff bana. Igår stretchade Kristian och i dag cyklar han till ett miljöseminarie i Norrköping!!

Öppna spjäll !

Kände att jag var tvungen att spänna bågen i går. HCK ordnar Tempotest en gång per månad och jag ville gärna ha ett hårt intervall. Det är en flack bana på 5 km x 2. Gabor är motor för arrangemanget. Det var hög klass och bra ordning. Gedigen tempostart med en kille som höll i sadeln, pipklocka och tidtagning. Fick faktiskt lite tävlingsvibbar men hade inte värmt upp riktigt och tyckte nog att de första 3-4 kilometrarna gick åt till att hitta rätt balans mellan puls och mjölksyra. Sedan var jag igång och loppet kändes helt ok. Jag fick iofs 26 sekunder sämre tid än på KM 2009. Då var jag nöjd med blodsmak igår nöjd utan dylik bismak. Några av åkarna imponerade stort. Maria H, veterantjej slog mig rejält. Och Thomas W en äldre veteran körde helt fantastiskt fort speciellt med tanke på en relativt upprätt sittställning. Helt grymt bra kört av båda. Det var ca 20 personer som ville känna på formen denna soliga kväll. Värdet av att vara med i en stor cykelklubb med många strängar på sin lyra blir uppenbart. En av klubbens hovfotograf Kjelle "sub 8" Bengtsson levererade bilder som jag i vanlig ordning snott till mig.

Solen och 30 mil

Klockan 6 rullade jag rakt igenom ett lite kyligt men soligt Göteborg. Prognosen sade 20 grader fram på dagen men nu var det bara 7. Stan är så lugn och skön på morgonen knappt någon bil och röda ljus är bara en information om att det är en korsning.
20 - 25 personer hade samlat sig på Premmacken i Frölunda för att ta sig an lördagens breve. Några superveteraner blandade sig med premiäråkare som ville ha sig en långtur inför Vättern och så alla PBP-asbiranter. Turen går söder ut mot Fjärås för att där gå nordost ut till Borås och så söder över mot Svenjunga och så åt väster mot Varberg och så till Kaffet på Premmacken.
Vi tog det lugnt och fin i flera mil. Precis när vi börjat få upp ångan så dök det upp en hemlig kontroll i skogen. Det var några HCKare som ville bjuda på kaffe och bulle. Visst det satt som en smäck. Här åkte också en del förstärkningsplagg ner i bagaget. Efter halva distansen blev det bestämt att vi skulle äta pasta i Svenljunga. På en riktigt gemytlig liten restaurang beställdes 7 spagetti med köttfärssås in av Eive. Effektiviseringen hjälpte inte mycket Detta var ett ställe som inte körde in något i micron. Efter lite drygt en timma hade vi petat i oss en kanongod pasta. Vi rullade på i hyggligt tempo men sedan skulle det ätas glas i Åsa, och det smakade också kanon. Vid kaffet på Prem i Göteborg var vi rätt nöjda med ett rullsnittet på ca 30. Ett riktigt kanonväder, mat och trevligt sällskap hade avnjutits under 12-13 timmar.