Vid starten på Prem i Järnbrott slöt 20-25 friska randonörer upp klockan 7. De flesta startade i tunna stället. Efter ca en mil var det någon som tappade en flaska. Eive hade otur och fick syna asfalten. Det lät som en riktig megakrasch men han var snabbt på benen efter att ha förbannat hela världen och alla som inte kan hålla ordning på sina flaskor.
Vi blev ganska snabbt uppdelade i olika fartgrupper. Jag kom att ingå i en grupp på nio cyklister. Sex riktiga randonörer och tre riktiga retrorandonörer. Efter halva sträckan så kopplade retrorandonörerna loss och fortsatte själva. Fram tills dess hade vi kört fint tvåpar därefter övergick gruppen till ett led.
Hela tiden hade vi fin cykelfart. Det gick undan på släta vägen och lugnt uppför. Extra roligt var att Yngve "Stark" var tillbaks i gammalt gott slag. Kristian hade fått tag i en ny salttablett som höll krampen på avstånd trots att han matade på som i fornstora dagar. Viktor är alltid rolig att köra med, positiv och har alltid ett vänligt ord över till till den som är lite krokig. Och så Per-Åke med Västsveriges bästa rygg. Tur var också att Henrik var med annars hade vi kört sönder oss, hela gänget. Det blev många stopp och mycket mat, både på mackar och ut med vägkanten. Vi var tillbaks på Prem 22.30, rullsnitt 31,5 totaltid femton timmar och tjugo minuter.
1 kommentar:
Kolla in bilden i mitten, är det hangarounds till Hells-Angels beryktade avdelning i Svenljunga som var ute på vägarna?
Skicka en kommentar